onsdag 21 juli 2010

Latrinkompost - en hjärtesak



Vi som har utedass, måste någon gång bestämma oss för hur vi vill hantera latrinet när tunnan blir full. Vadstena kommun har hämtning av latrintunnor från fritidshus varannan vecka maj-september. Kostnaden per tunna är 250:- 2010. Beroende på antal tunnor kan det lätt bli 3000:- om året eller mer. Om vi räknar bort möjligheten att själv gräva ner sin latrin någonstans, eftersom det inte är lagligt, återstår att själv kompostera sin latrin. Känslan av att mera påtagligt bidra till det kretslopp som vi ingår i överväger och vi kan säkert hitta något hål att stoppa in 3000:- i årligen.
Vi ansökte hos Vadstena kommun om dispens för latrinkompostering enligt en särskild blankett som finns att ladda ner på nätet. Tillståndet beviljades och vi fick betala 600:- för handläggningen. Kommunen vill också inspektera "anläggningen" när den tagits i bruk.
Man kan välja mellan färdigbyggda komposter eller så kan man själv bygga en. Dom färdigbyggda finns att köpa för några tusen men vi bestämde att själva bygga en efter en ritning som vi hittade på hemsidan för Gästriklands återvinningscentraler: www.gastrikeatervinnare.se. Komposten ska bestå av två kärl om vardera 500 l. När det ena kärlet är fullt låter man det stå minst sex månader innan man kan använda komposten. Borgholms kommun ger följande riktlinjer:

"- Lagringstiden för latrin är olika beroende på vad mullen från latrinen ska
användas till. Det rekommenderas att latrin ska komposteras minst två år
från sista påfyllningstillfället till första gödslingen, om det ska spridas på
grönsaker som konsumeras råa och har kontakt med jorden som exempelvis
morötter. Vid spridning på övrigt som bärbuskar, potatis och majs rekommenderas
minst ett års lagring mellan sista påfyllningstillfället och första
spridningen. Vid gödsling av blomsterodling, eller annat som inte ska konsumeras,
kan lagringstiden för latrin vara kortare.

Vi valde att göra en liten modifiering av ritningen från Gästrikland och lägga till ett litet skåp för att förvara plastdunkarna som vi använder för urinseparering.
Här följer en liten bildsvit över bygget av vår kompost:


Efter att ha jämnat till marken någorlunda lade vi en stadig grund av singel, med cementplattor som stöd för benen och lite tjärpapp emellan för att hindra benen att suga upp fukt.

Brädor ska sågas till och behandlas med "Roslagsmahogny", en blandning av lika delar dalbränd tjära, rå linolja och terpentin. Till hela bygget använde vi strax över 1 l. av varje.
Ett bonus är att det luktar otroligt gott i trädgården!

Av miljöskäl använde vi bara obehandlat virke



Själva ramen ska skruvas ihop och ställas på plats för vidare montering bräda för bräda, den blir ganska tung så det är ingen bra idé att montera ihop för mycket innan man flyttar den.


Komposten måste vara tät i botten och kläs med kraftig presenning 20 cm. upp på varje lådas kant. Ett lite pilligt jobb.


Frontluckor och lock monteras. Den vänstra bilden visar en tidig lösning av lock där jag tänkt lägga på ett plasttak men som jag övergav för en något stabilare variant av plankor.


Resultatet blev så här. Ovansidan är nu täckt av vanlig takpapp. Komposten är i bruk och är kompletterad med prima daggmask från trädgården.

Den färdiga komposten har kostat någonstans mellan 1000 - 1500:- och byggtiden klarar man på en ungefär en vecka. Det har varit betydligt roligare och mera lärorikt att bygga sin egen kompost än att köpa en som är färdigbyggd.
Komposten kan också användas för köksavfall som grönsaker, skal, kaffefilter med mera men lägg inte dit kött eller fiskavfall för då lockas råttor och andra skadedjur dit. Vi har använt vår kompost i snart tre månade och den är fullständigt luktfri, sånär som på en svag doft av tjära som ännu hänger kvar.


Bilden har inte så mycket med kompostering att göra
men får hjälpa till att illustrera sommaren i Borghamn 2010
.

11 kommentarer:

  1. Tack för fin inspiration. Har nu byggt en liknande pjäs som fungerar finfint. Tyckte precis som er att taket kändes vingligt och gjorde ett mer solitt av regel och plank.

    SvaraRadera
  2. hur tömmer ni den? gräva uppifrån? tänker att presenningen i botten kan skadas då...
    vill själv bygga just en sådan här. Tänker att sådan plast man lägger i botten på trädgårdsdammar skulle vara bra i botten. Vad änvände ni?

    SvaraRadera
  3. hej igen..har ni kvar ritningarna? skulle ni kunna lägga upp dem här på bloggen?
    Jag vet att det var den jag tittade på för ett par månader sen, men gästrikeåtervinnare har tagit bort den nu.

    SvaraRadera
  4. Hej.
    Hade samma problem att hitta tillbaka till den länken så jag mailade till Gästrikeåtervinning och fick hjälp med en annan länk:

    http://www.bmb.se/download/18.222586e41345ae874ea800016747/1328274849181/Latrinblad.pdf

    SvaraRadera
  5. Åh! Vilken fin kompost. Ska försöka göra en liknande. Jag hoppas det är ok med dig/er om jag länkar till er blogg från min!?
    Hälsningar/
    Therése
    flyttatorp.blogspot.com

    SvaraRadera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  8. Lägger in en renskriven kommentar istället för ovanstående.

    Hej, jag byggde en liknande på singelbädd för 6-7 år sen, den har ibland varit för torr så jag har vattnat ibland och lämnat locket öppet för regn att komma in, efter det är den 2/3 fylld. Jag köpte helt enkelt vaxduk och häftade fast i sidorna 12-15cm upp. När den en gång ska tömmas tänker jag att man bara välter ned hela konstruktionen på sida, kvar på marken blir då vaxduk och mull. Nu har jag byggt en dito för att inte riskera överfullt, singelbädden läggs avsiktligt sluttande 3cm/m då man automatiskt får fall på locket, hela lådan byggs vinkelrätt av råspont 95mm, stående 45x45 i hörnen, takpapp på locket, gångjärn kan vara lite knepigt, jag hade rostfria vinkeljärn ca 25mm breda och 15cm långa med 8mm hål i den korta vinklade delen, tog två sådana på var sida, skruvade fast långdelarna med 3x4 skruv i bakstycke och lock, och RF bult 8x30 med låsmutter. Man behöver runda hörnen på kortdelen för att få en funktion som gångjärn.
    Yttermått: B-100, H-100, D-85. Lock B-105, D-90.
    Locket byggs tätt med ihopslagna råspont och ett par tvärslanor 88cm. Väggar byggs med 4mm mellanrum för ventilation men stänger ute möss.

    SvaraRadera
  9. Hej!
    Tack för ett fint inlägg!
    Jag undrar hur ni använder urindunkarna? Jag är till att bygga ett utedass och funderar på en ejektortank för urin..
    Tack på förhand!

    SvaraRadera
  10. Hej, vad fint o bra det blev. Finns ritningarna kvar någonstans? Går inte att hitta genom sökning :-) bruno@smoothmachines.se

    SvaraRadera