lördag 18 juli 2015

LAGT GOLV LIGGER












JUNI/JULI 

Så här års kan vädret vara lite lynnigt och Vättern är känd för sina snabba väderväxlingar. Omberg gör sitt till för att koncentrera energin, Vättern ligger på andra sidan berget, en sån här dag är man glad att man inte sitter i sjön. Några timmar senare ser bilden helt annorlunda ut.
Som alltid finns det en lång lista över saker som ska ordnas under sommaren och som vanligt kommer bara en bråkdel hinnas med. En del saker, som att Kameleontväxten har fått sina första blommor och pryder väggen till jordkällaren, tar naturen hand om utan hjälp. Annat kräver hantverkarhjälp, som att plåtslagaren har gjort en huv till skorstenen för att ge ett extra skydd mot väder och vind.


 
I år satte vi äntligen ett skafferi och ytterligare förvaring på plats, två moderna skåp från IKEA, som passar fint in i den övriga köksmiljön.





Vi har länge tänkt lägga ett golv i hallen med klinker från Borghamns stenbrott. De erbjuder ett stort sortiment av kalksten och olika slags marmor som de förädlar till klinker, diskbänkar, utegolv mm. Förutom sina färdiga produkter erbjuder de också sina kunder att själva leta efter passande sten till sina projekt i "stenskroten" utanför fabriken. "Fyll en släpkärra med så mycket den kan lasta för 500:-". Vi lastade bilen med småbitar av vit och grön marmor och lite kalksten, ungefär fem kvadratmeter. Det är riktigt billigt för klinker av bra kvalité men lite visste vi hur besvärligt det kan vara och hur lång tid det tar att lägga ett mosaikgolv. Räknar man in den egna arbetstiden blir det knappast dyrare att köpa färdiga klinker. Först lade vi ut marmorbitarna löst, ovanpå betongplattan. Flyttade och ändrade, flyttade och ändrade. Efterhand som helheten växer fram får man nya idéer om hur det färdiga golvet kan se ut och man börjar bli noga med färgnyanser och eventuella blickfång, som t.ex. Catharinas sol i grön marmor. Den tog en bra stund att få till. När golvets mönster är bestämt ska stenarna fästas vid underlaget. Det är viktigt att välja rätt fästmassa som passar underlaget, klinker eller stentyp och om det finns golvvärme. Försäljaren kan ge bra rådgivning om man är tveksam, det finns mycket att välja mellan. Natursten, som marmor och kalksten behöver en särskild typ av fästmassa. Marmor är särskilt känsligt eftersom salter och andra ämnen i fixeringsmassan kan tränga upp genom stenen och missfärga ytan. Även fogmassa ska väljas med omsorg av samma anledning. I vårt fall valde vi att använda Ardex X-32 golvfix och Weber color universal fogmassa. Runt golvet, närmast väggen lade vi en mjukfog, Bostic Silicone Build & Sanitary. Varje butik säljer produkter av olika tillverkare, det gör inget om man väljer fix och fog av olika märken, så länge produkterna passar ihop.



Samtidigt passade vi på att laga väggen kring kakelugnen, där putsen var skadad på många ställen. Nu återstår dörrfoder, lister och lite färg.
Månadsskiftet blev mycket varmt, som kontrast till en i övrigt kall juni. 
Arbetet fortsätter...





lördag 2 maj 2015

Tak över huvudet

TIDIGT I MARS

Begreppet 'tid' är påtagligt och mångbottnat för många som renoverar byggnader eller något annat som bär på spåren av tidigare användare. I vårt fall har vi ett hus som bebotts och förändrats sedan innan det fanns kartor över området, vilket innebär före 1700 talet. När vi övertog huset började vi med att skala bort ett golv som tjänat ut och ruttnat bort därför att tidigare boende tagit sig tid att anlägga blomsterrabatter intill väggen, helt enligt den tidens sed. så länge invånarna eldade och höll varmt inomhus hindrades fukten att tränga igenom och gå in i golvet. Vi grävde oss ner till lager där vi fann äldre grundmurar och eldstäder på platser som skiljer sig från dagens. Varje nytt beslut vi tar kommer att förändra husets funktion och anpassas efter vår tid och våra krav. Samtidigt vill vi att husets historia ska vara synlig och påtaglig utifrån vår kunskap och uppfattning om tidigare generationers liv.
Tid kan också vara en fråga om något mer trivialt i stil med: hur lång tid kommer det att ta att lägga golvet i köket eller måla fönstren eller laga dörren till jordkällaren eller...? Tid i den sortens frågor är något mycket relativt och knappast värt att försöka besvara. Det blir när det är möjligt. Vi vill lära känna vårt hus långsamt och göra det mesta själva men ofta måste vi inse att vi varken har kunskap eller tid att utföra ett visst arbete, dessutom är det inte praktiskt möjligt att spendera mycket tid i huset då vi samtidigt har jobb att sköta. Att gjuta nytt golv, att installera vatten, avlopp och el, att lägga på ny puts på gaveln  tillhör den kategorin.

Att lägga nytt tak är ett annat sådant jobb. Länge har vi pratat om möjligheten att göra jobbet själva tillsammans med vänner och att bevara det bästa takteglet och ersätta det dåliga med bättre från andra hus i närheten. Men, det har inte blivit av på snart sex år och såg inte ut att bli av på de närmsta två åren heller. När vi väl bestämt att låta hantverkare lämna anbud och när vi svarat på det vi tyckte var bäst tog det knappt två veckor förrän ett fabriksnytt tak blivit professionellt lagt. Dessutom är skorstenen om-murad från nocken och vår uteplats har fått ett nytt tak i stället för det som blåste bort för ett par år sedan. Fattigare har vi blivit men rikare på tid att göra det vi kan i huset och att få tid över att faktiskt använda platsen till rekreation. När det tidigare tegeltaket togs bort kunde vi få en tydligare bild av hur husets tak har förändrats genom åren. Huset fick sitt nuvarande utseende 1906 då man flyttade eldstaden till mitten av huset och byggde på med en övervåning med ett sadeltak som var täckt av spån. Takspånet har vi kunnat se från kattvindarna men aldrig från utsidan.
Vi kunde också se att några av takläkten hade knäckts och det förklarade varför taket såg ut att bukta inåt på några ställen. Ett spåntak är vackert och håller i 50-70 år. Kanske hade vi kunnat välja möjligheten att lägga ett nytt spåntak men vi valde att fortsätta med tegel. Vid något tillfälle och av någon anledning har man beslutat att förlänga taket och att lägga en plåt längst ner. Snickaren som arbetade med den omputsade gaveln menade att proportionerna med det gamla, kortare taket, stämde bättre med längden på gavelbräderna. Därför gjorde han längre bräder på den nya gaveln för att få en bättre helhet i proportionerna till det nya taket, vilket kan ses på bilderna. 

När det gamla teglet är borta börjar arbetet med att lägga på en duk ovanpå det gamla takspånet och sedan sätta på nytt läkt för teglet att vila på. Vindskivorna byttes också eftersom de gamla var ruttna. Därefter läggs det nya teglet på plats med början nerifrån till höger. Nya hängrännor kommer också på plats och stuprännorna ansluts så snart vi grävt klart för dagvatten-avloppet. Den gamla brunnen kan inte användas för dricksvatten så vi leder dagvattnet dit och får en bra reservoar för bevattning.
Det återstår några detaljer innan allt är klart. Plåtslagarna arbetar just nu på verandataket och kommer också att göra en fotbeklädnad till skorstenen och en huva ovanpå den som ett extra skydd. Uteplatsen vid verandan har blivit som en förstärkt kopia av den förra, som bara hade plasttak. Hantverkarna har också brytt sig om att dekorera stolpar och verandans vindskivor så att de stämmer bra mot helheten. Den omtanken tackar vi för.

Det återstår en hel del målningsarbeten men det kan vi klara själva. I övrigt planerar vi att lägga ett klinkergolv i hallen, göra ett skafferi i köket och äntligen få sätta dörrfoder och andra lister på plats. 



Det tar sig och vi återkommer.



























torsdag 4 december 2014

Dass 2.0

Sen sommartid



Torrdasset, en väl använd trädgårdsmöbel och -i Catharinas vård, ett vackert och trivsamt uterum.
I varje fall härliga sommardagar. Alltid i närheten när man är utomhus och pysslar med något eller om man behöver en ensam stund en ljummen kväll i fågelsången. Annat är det när det trycker på en sen kväll i oktober när regnet smattrar mot plasttaket och en kylig höststorm blåser rakt igenom de tunna brädväggarna. Eller, när det kommer besök av någon som av sjukdom eller orörlighet har svårt att hantera det opraktiska lilla utrymmet. Eller när någons tonåring måste hålla sig för att det verkar så äckligt. 



Då börjar man fundera på om inte förrådet på övervåningen skulle kunna bli ett bra utrymme att göra om till en toalett, med rinnande kallt och varmt vatten i handfatet.
Ända sedan vi drog in vatten i stugan har tanken på ett badrum funnits med men det skulle, på grund av särskilda regler för våtrum, kräva en större ombyggnad av övervåningen och det projektet har känts för stort.

Utrymmet har vi i stället inrett med den kasserade köksvasken, som sågades sönder så att den skulle få plats, med en dunk med dricksvatten på en hylla och en hink under diskhon för spillvattnet. Där kunde vi i alla fall borsta tänderna.
Det var inte förrän i våras som vi fick klart för oss att en stor ombyggnad inte behövs, om man bara tänker installera ett handfat och en toalettstol. Vill man ha en dusch gäller regler för våtrum. Vi bestämde oss för en vattenklosett och ett litet snyggt handfat. Vatten och avlopp var ju redan förberett från köket på bottenvåningen och allt som behövdes var att göra ett hål i golvet för rördragningen. Inkopplingen sköttes av en VVS firma, det är noga med sådant. Målning och allt annat kunde vi göra själva.

             
 


Så, plötsligt står den där, toalettstolen, och fungerar. Lagom till otobermörker och höststormar är den klar att användas och man behöver inte längre fundera på om man vågar dricka en öl efter klockan sju för att man i så fall kanske måste klä på sig för att gå ut och kissa mitt i natten i regnet och blåsten.



Torrdasset i trädgården ska inte rivas. Det får stå kvar och kommer att användas när det passar, latrinomposten fungerar ju dessutom utmärkt. Vi har fått ett alternativ till det romantiska utedasset, och det känns väldigt skönt, specielllt klockan två på natten, sent i november.


söndag 30 november 2014

Kalkmjölk och hallonsaft




Högsommar

 

 

 

 

 

 

 

 

 











En av torpets gavlar är putsad, målad och färdigställd men övriga tre väggar är sorgligt eftersatta i underhåll. Det kommer att dröja innan vi får råd att göra en total renovering av resterande fasader men i mellantiden kan vi i alla fall göra det näst bästa, nämligen att måla/behandla väggarna med kalk, sk. kalkmjölk.  Före kalkningen hade jag ingen aning om hur stor förändringen skulle bli.
Kalk är ett fantastiskt material med nästan magiska egenskaper. Dessutom är det förhållandevis lätt att arbeta med, antingen man tänker göra kalkbruk för murning eller kalkmjölk för målning. Här är en bild över momenten i kalktillverkningen:

Kalkstenen hettas upp i en kalkugn och förlorar då koldioxid till luften. När stenen därefter läggs i vatten sker en kemisk reaktion och resultatet blir en pasta, om mycket vatten tillförs -sk. våtsläckning. Om mindre mängd vatten tillförs kallas det torrsläckning och produken blir ett pulver. När pastan, eller pulvret förbereds för murning eller målning och appliceras på fasaden tar kalken upp koldioxid ur luften igen och härdar till sitt ursprungliga tillstånd -kalksten. Magiskt, som jag sa.
Om man vill "kalka" en fasad används kalkmjölk som tillreds genom att blanda kalkpulvret med vatten till en tunn mjölk. Ytan bildar ett hårt, skyddande lager utanpå väggen. Klicka här för att se en utmärkt Dansk film på Youtube om att förbereda och måla med kalkmjölk.

Recept på kalkmjölk

1 del kalkpulver
4-5 delar vatten
Rör ihop kalken med vattnet och skrapa noga mot botten av kärlet så att ingen kalk ligger kvar.
Låt stå och dra i ett dygn. Därefter har kalken sjunkit till botten och det som ligger överst är sk. kalkvatten. Häll lite av kalkvattnet i ett annat kärl för att senare användas för fixering av ytan.
Ersätt kalkvattnet du ev. hällde av med vanligt vatten och rör om ordentligt. Gör ett sk. "tumtest", dvs. doppa tumnageln i lösningen. Om nageln blir vit är blandningen bra.
Fukta fasaden före målning men inte så att det rinner.
Måla fasaden med kalkborste eller svamp
Vi använde bara en påse kalk på 25 kilo och den kostade ca 60:-. Vattnet kostar väl en del, vi använde ungefär 150 l.  Allt som allt kostade oss en ny fasad runt 100:- och tre dagars arbete. 
När det sista lagret målats fixeras färgen genom att spreja på kalkvatten med en handspruta men utan att det rinner. Kalkvatten är helt klart och kan sparas frostfritt för framtida bruk.

Här kommer ett par arbetsbilder. Lägg märke till den avslappnade sommarklädseln. Dag två och tre hade vi fått större erfarenhet och tog på oss mer kläder. Vi var också noga med att täcka för fönster och annat som vi inte ville få nedstänkt av kalkmjölk. Kalken kan irritera huden och vara direkt farlig att få i ögonen så använd gärna overall och skyddsglasögon om det skvätter mycket. Täck för eller torka omedelbart bort kalkspill på fönster eftersom det annars kan etsa sig in i glaset.

 Här är ett par bilder efter den första första strykningen. Den andra bilden visar tydligt gränsen mellan målat och omålat. Det är viktigt att göra klart hela fasadytan på en gång, annars kan färgskiftningar uppstå om kalken får torka.

Tänk också på att kalkmjölken fäster mycket dåligt på ytor som är murade med cementbaserat bruk. De ytorna kommer att få en något annorlunda nyans och det är inte säkert att färgen sitter kvar lika bra på de ytorna. Vissa ytor på vår kalkbruksmurade fasad är lappade med cementbruk. Jag valde att kalka över de ytorna så gott det gick. Alternativet är att knacka ner cementbruket och ersätta det med kalkbruk. Den tiden fanns inte och väggarna ska ändå renoveras senare. Bilden till vänster visar att väggen tidigare varit kalkad med en pigmenterad lösning. Färgnyansen är ganska vanlig i Vadstena.


Och så några före/efter bilder. Visst blev det en stor skillnad!













Catharina tog sig, bland annat, också an vårt hallonland. I år har vi fått otroliga mängder hallon och det har alltid funnits färska hallon på bordet. För att göra slut på lite fler åt gången gjorde hon saft. Få drycker smakar bättre!
     

Fortsättning följer...