tisdag 22 juni 2010

Egen härd...


Några insekter som landat, gav prästkragarna en ny personlighet.


Ett av våra mål för den här sommaren har varit att göra ett fungerande och snyggt kök, som innebär att måla innertak och väggar, sätta in skåp, diskbänk, kylskåp och bygga ett skafferi. Vi har fortfarande en liten bit kvar till målet men efter tre veckor har vi kommit långt och ändå har vi ägnat tid åt några sidoprojekt -och så är det ju faktiskt semester också med en av de varmaste och soligaste somrar vi haft på många år.


Kökets fyra väggar är alla helt olika och kräver olika lösningar. En vägg tas helt upp av den murade spiskåpan och en dörr och den sidan kommer vi inte att göra något åt i år. Motsatta väggen har liggande panel av pärlspont som är i ganska dåligt skick så vi har bestämt att täcka panelen med 6 mm. renoverings-gipsskivor för att senare tapetsera den.

Väggen mot hallen är klädd med stående, obearbetade bräder som ska målas så att träets struktur kan anas igenom. Vi har valt att först ge den ett ordentligt lager grundolja eftersom väggen inte tidigare är behandlad med något. Vi hade kvar en burk grundolja från "Färgbygge", köpt hos "Robygge" i Järna, som innehåller "vegetabiliska oljor och naturhartser lösta i vegetabiliska terpentiner". Oljan tränger in bra i träet och ger en härlig doft i rummet när man lagt på den. Därefter målar vi tre lager med vit linoljefärg, första gången linolja spädd med 30% balsamterpentin, andra lagret spädes med 15% terpentin, sista lagret målas med outspädd linoljefärg. Blandningsförhållandet har vi fått från Ölands Byggnadsvård, som i sin tur fått det från Sollidens målarmästare.

Den sista väggen, där diskbänk och köksskåp ska stå, har också liggande panel av pärlspont och ett fönster mot infarten. Panelen är i ganska bra skick, så vi skrapar, spacklar och till och med kittar brädorna på en del ställen där det blivit lite större hål eller sprickor. Vi har valt att måla den väggen med en modern väggfärg, en vattenbaserad oljefärg från Alcro som heter "Servalack Aqua". Färgen ger en yta som är lätt att hålla ren och som är bättre ur miljösynpunkt att arbeta med. Den ska läggas på i tjocka lager för att kunna "flyta ihop" och ge en fin yta utan penseldrag. Färgen ser bra ut men en nackdel med den som vi lagt märke till är att ytan är väldigt hård och om den får ett slag så åker en bit av färgen bort.

Ganska snart bestämde Catharina sig för att taket också behövde skrapas fullständigt eftersom färgen satt löst och såg ut att vara av en dålig kvalité. Tre dagar tog skrapningsarbetet och det är ett otroligt skitigt jobb. Understa lagret kan vara en äggoljetempera i en grå-grön nyans, som sitter mycket hårt och får vara kvar. Vi använder samma Alcro färg till taket som till väggen men taket är helt vitt och väggnyansen kallas "tonad vit".

Valet av färg skapar vånda varje gång. Ska vi använda så traditionella färgtyper och tekniker som möjligt eller kan vi också använda moderna ersättningar? Det är mycket svårt för oss att ta ställning i varje enskilt fall och det är så gott som omöjligt för oss att bedöma vilken sorts färg det är målat med och vilken färg den är övermålningsbar med. Vi vill båda gärna ersätta det gamla, utslitna färglagret med någon traditionell färgtyp men det är mycket svårt att få den opartiska rådgivning vi helst vill ha. Oftast är vi helt i händerna på färgbutikerna i stan och där har man sällan kunskap att diskutera olika lösningar. Det vi önskar i sådana lägen är en telefonservice där man tar en bild, ställer en fråga och blir bemött av någon kunnig person, ett nytt fält för byggnadsvårdsföreningarna kanske.

Färgprov och lagning

Plötsligt en dag står det där, IKEA köket. Det är helt klart att vi inte har tillräckligt med vare sig tid eller kunskap att platsbygga hela köksinredningen, då är det betydligt enklare att skruva ihop några IKEA-skåp efter ritning. På sikt kan man alltid byta ut inredningen mot något mer personligt men nu har vi fått ett fungerande och ganska snyggt kök på en gång.

Huset har naturligtvis inga raka vinklar så det krävs
en del speciallösningar för att skåpen ska hamna i våg


Än så länge finns inte det riktiga golvet på plats, det får vänta lite tills finanserna hinner i kapp och så måste vi bestämma oss för om det ska vara sten eller trägolv i köket. Kostnaden är ungefär likvärdig men varje lösning har sina för och nackdelar. Ett stengolv har ungefär 15% högre verkningsgrad för golvvärmen så man kan använda något mindre el. Å andra sidan är materialet hårt och alltid kallt så kanske behöver man alltid ha lite värme på. Ett trägolv har något sämre verkningsgrad och rör sig mera vid temperaturväxlingar. Det kan t.om. spricka om värmen blir för hög. Men trä är ger ett mjukare och varmare intryck i sig själv och inbjuder till att gå barfota. Åsikterna går kraftigt isär, beroende på vilka "experter" man frågar men beslut kommer så småningom.
Det faktum att vi saknar det riktiga golvet gör att skåpen sitter provisoriskt och vi har pallat upp med brädbitar ca 2 cm. under skåpens ben för att simulera den slutliga höjden. Den riktiga diskbänken av ek väntar vi med att lägga in förrän golvet är på plats. Vi har tränat på att såga till en 22 mm. spånskiva så länge.

Men -vilken lättnad att ha åstadkommit ett rum för mat och avkoppling.


fredag 4 juni 2010

Spänningen stiger



14-16 maj och 4-6 juni
Man kan bara konstatera att det inte blir så stora synliga arbetsresultat när tiden för stugbesök är begränsad till en helg då och då. Normalt kommer vi fram till stugan under sena fredagseftermiddagen och åker hemåt igen på söndag eftermiddag. Trots begränsad tid har vi ändå tagit några viktiga kliv framåt.

Ett av kliven har vår elektriker tagit åt oss och mycket har blivit annorlunda. Nu är all el på nedervåningen utbytt och vi har fått värme i vårt betonggolv. Det betyder mycket för känslan av trygghet. Det tidigare elsystemet var gammalt med kablar av varierande ålder och kvalitet och dessutom var det systemet inte alls dimensionerat efter våra dagars behov av el till kylskåp, spis och andra elektriska apparater. Värmen i golvet ger oss också ett helt annat inomhusklimat. Den råa känslan i luften är borta och det är betydligt mera behagligt att gå på betonggolvet.

Köket har också börjat se ordentligt förändrat ut och vi har äntligen fått en känsla av att bygga upp i stället för att riva ner. Två av väggarna har panel av liggande pärlspont. Den ena ska vi behålla som den är, den är snart färdig för att målas efter all skrapning och spackling. Den andra har sämre kvalité och vi bestämde att klä den med 6 mm. gipsskivor, sk. renoveringsgips. Innertaket räknar vi med att bara tvätta rent, spackla där det behövs och måla på ett par lager färg till. Mellanrum och glipor i hörnorna är drevade med lin och strax innan vi åkte hem den sjätte juni kom den första gipsskivan på plats. Det känns skönt att ha synliga bevis på en ny fas i husets historia.


På de vänstra bilden ser du två olika drevningsmaterial. Överst, en äldre drevning med mossa och undertill drevning med lin.

Trädgården har exploderat i färg och form under början av juni så en hel del av tiden användes till att ansa gräsmattor och rabatter.



Ett alldeles nytt projekt har också startats bakom utedasset. Vi har valt att bygga en latrinkompost i stället för att beställa hämtning av avfallet. Kostnaden blir betydligt mindre och det känns miljömässigt riktigare att kunna använda avfallet till gödning.

Varje kommun i landet har skärpt kraven för att ta hand om latrin från alla sommarstugor och vi har fått ett godkännande av Vadstena kommun för vår lösning.

Om du är intresserarad hittar du en ritning här: http://www.gastrikeatervinnare.se/upload/Informationsmaterial/Bygg%20en%20latrinkompost.pdf