BOKSLUT -12

Vättervy mot väst

Andra åtaganden har tillfälligt stoppat bloggflödet för 2012 -tills nu.

Därför kommer här en samlad översikt över årets förändringar.

Juli - September

Den gamla bänkspisen fick nog och vi hittade en bra ersättning, en begagnad fullhöjdspis, 50 cm bred med tre plattor och en bra ugn. Jag fick gjuta ett cementgolv åt den men i övrigt passade den fint i utrymmet och fungerar utmärkt.

  

Innertaket i vardagsrummet var täckt av spännpapp när vi övertog huset. Troligen har det sett ut så ganska många år och pappen var skadad på några ställen. Än värre blev skadorna när vi tog ner de gamla tapeterna. Vi bestämde att ta ner det skadade papptaket helt och fann fina, breda plank undertill, som såg ut att ha varit målade med limfärg. Innertaket är så vackert att vi vill behålla det som det är men måla det på nytt med limfärg, den gamla är nästan helt borta. Efter att all pappspik tagits bort skrapade vi taket försiktigt och tvättade sedan bort de sista färgresterna med vanligt vatten och en svamp. Kvistar och missfärgningar målades med kvistlack och därefter var innertaket klart för att målas. Vi har följt rekommendationer från Riksantikvarieämbetets skrift: "Byggnadsmålning med traditionella färgtyper". Skriften kan laddas ner från nätet här. 

Först gjorde vi en "patentering" av taket d.v.s. vi grundmålade taket med en linoljefärg utspädd med 50% terpentin för att få en bättre yta att fästa limfärgen mot. Limfärgen blandade vi själva enligt ett recept ur Traditionella färgtyper-skriften men med limmet utbytt mot vetemjöl. Jag har provat detta tidigare med mycket gott resultat och fick då en vacker, sidenmatt yta. Basreceptet är 10 kg. krita som löses i 5 l vatten. Till limlösningen används ca 2 hg vetemjöl som blandas med 5 l vatten. 5 l vatten hälls i en stor balja (som helst rymmer 15 l) och sedan hälls 10 kg krita ner i vattnet. Kritan ska inte röras runt utan lämnas över natten. På morgonen har kritan lösts upp i vattnet och limlösningen hälls i. Allt blandas väl och sedan kan färgen strykas på med en bred plafondpensel.

 

Det är ett mycket slabbigt jobb så se till att ha täckt golv och väggar med papper.

Men, något gick fel. Något i underlaget gjorde att vi fick bruna genomslag. Träet innehåller troligen något som är fett eftersom färgen inte täcker. Vi gjorde fyra strykningar av taket men genomslagen fortsatte. det återstår inget annat än att tvätta ner alltihop och sedan använda en annan teknik. Vi är inte ensamma om problemet med limfärg. Söker man på nätet finner man flera beskrivningar av andra som fått samma problem. En lösning kan vara att i stället måla med linoljefärg blandad med krita, för att få samma matta yta som limfärgen ger.

Det känns tungt att behöva tvätta ner allting igen och börja om från början men det verkar inte finnas något val. Det får dock vänta tills våren 2013, vi hinner inte med detta i år. En ljuspunkt är att den hemmagjorda limfärgen är mycket billig.

I mitten av juli fick vi besök i stugan och passade på att städa upp efter målningen för att göra det bästa av situationen.

  

I jordkällaren har ett av ventilationsrören i taket frusit sönder och vi har fått in en del fukt. Nu är problemet åtgärdat men det kommer att behövas mera för att så småningom få jordkällaren att bli torrare.
Fast snygg är den ju.



Årets största projekt har blivit att åtgärda putsen på husets södergavel som hotar att ramla ner när som helst. Vi hade gärna velat göra det själva för att få en chans att lära oss mera om kalkputsning men vi har helt enkelt inte tid till detta i år. Därför bestämde vi att anlita lokala hantverkare för att göra jobbet åt oss. Det kommer att bli fler tillfällen framöver att lära oss putsa eftersom alla väggar behöver nytt putslager på sikt. Först grävde vi bort resterna av rabatten som hade gått upp en bit på väggen och orsakat en hel del fukt i det gamla trägolvet inomhus.
Så här såg gaveln ut i slutet av juli.

Vi fick hjälp av murare, vana vid traditionell kalkputs teknik och vi behövde också hjälp av snickare som kunde byta en del murket virke i fönsterkarmarna och byta ut gavelbrädorna mot nya.
Putsen har tidigare lagats med cementputs, som är mycket hårdare än kalkputs och har helt andra egenskaper vad gäller att släppa igenom fukt. Kalkputs "andas" och låter fukten komma ut men det gör inte cementputsen med frostsprängningar som följd.

Oktober - December 2012.

Följ hantverkarnas arbete steg för steg.
Först knackas all gammal puts ner.

  

Därefter är det dags för utstockning av väggen, d.v.s. man lägger på flera lager av ett ganska grovt puts för att få samma nivå överallt på väggen.

Nu är det dags för ett lager finputs som består av kalk blandad med finare sandkorn.

Slutligen läggs ett ytterlager på som kallas spritputs och består av grovt grus och som kontrasterar fint mot finputsen.
 

Till sist kommer de nya gavelbräderna på och det enda som återstår är att vitkalka och måla klart gavelbräder och fönsterkarmar. Stort tack till våra duktiga hantverkare!

Utmaningar inför året som kommer, 2013, blir att titta lite närmare på yttertakets kondition och lägga om det. Inomhus finns det massor av projekt som väntar, att måla färdigt innertaket och att bestämma oss för hur väggmålningarna i vardagsrummet ska hanteras. O.s.v. Mot slutet av nästa år vet vi mera om vad vi i verkligheten hade möjlighet att genomföra. Väl mött på bloggen framöver och 

God Fortsättning! 

Vårpysslor

Det är vårt tredje Valborgsfirande vid Hovanäsets hembygdsgård i Borghamn. Trivsam tillställning som vanligt. Lokalbrandkåren satte omsorgsfullt eld på årets bål, kören stämde upp sina vårstämmor, talaren talade om tidens gång, korv såldes, lotter såldes och kaffe dracks i hembygdsgården efteråt. Allt var som det brukade och det är roligt att känna igen ansikten och få en kort pratstund om väder och årstidsförväntningar.

Vi har några dagar framför oss med vårstädning, dörrskrapning och målningsförberedelser.

Catharina satte i gång med att tvätta bort den gamla limfärgen från taket i vardagsrummet. Den lossnar mycket lätt med vanligt vatten och det ska bli spännande att måla på ett nytt lager senare i vår. Recept på limfärg följer i ett senare bloginlägg.





 Jag monterade den sista dörren mellan vardagsrum och kök. Det är den äldsta och mest slitna dörren, allt är snett och vint och den har blivit lappad många gånger, fast den pryder sin plats och gör att rummet nu känns helt återställt till det skick det var när vi övertog huset.









Dörrarna mellan hall/kök och hall/vardagsrum har många övermålningar bakom sig. All löst sittande färg ska skrapas bort för att kunna måla dörrarna på nytt.




Köksdörren hade sex färglager, det nyaste (1) och det näst äldsta (5).
Det äldsta lagret vill vi behålla. Det sitter mycket hårt och kan vara äggoljetempera.

Jag hade tänkt måla dörrarnas olika fält i olika färger i stället för den ganska trista och slarvigt målade yta som dörrarna har nu. Efter några drag med skrapan såg jag att det understa lagret redan var målat som jag tänkt. Tills vidare behåller vi det lagret som det är, även om det är ganska slitet. Senare kan vi lätt få färgnyansen analyserad och göra en ommålning om vi vill.

Det verkar finnas en oändlighet av spik att dra ut ur väggen. Alla sorters spik finns att välja mellan: pappspik som hållit tapeter eller spännpapp på plats, handsmidda spikar som suttit i tak- och golvlister, moderna spik som hållit en tavla o.s.v. Det verkar vara ett evighetsarbete men vi närmar oss slutet. Betongplattan dammar konstant och den är svår att hålla ren. Catharina lade på ett ytskikt som binder dammet och lägga ett "lock" ovanpå betongen. Golvet kan fortfarande andas och blir mer lättskött. "Murtex V silikatbinder" heter det om du vill se fler detaljer.

Säsongen kommer att användas till att få nedervåningen mera beboelig. Det tar på krafterna att alltid leva mitt i en byggarbetsplats. Känslan av att något blir "färdigt" är viktig för att samla ny kraft inför nya delprojekt. Råden om att renovera en bit i taget är väl värda att följa.

Våren verkar vara här igen, trots att det verkade svårt att tro så sent som i november.

Sesam och Liljorna på marken

 Omkring första och andra veckan i april slår klosterliljorna ut i blom i munkarnas fruktträdgård intill örtagården vid Vadstena klosterkyrka. Händelsen markerar början på våren och är en upplevelse som lockar besökare långväga ifrån, också från Smedby i Kalmar, även om vi inte i första hand kommit för liljornas skull den här gången.

Vi ska arbeta vidare på årets mål som är att förvandla bottenvåningen från en byggarbetsplats till en plats för boende och avkoppling. Förra året fick köket en hel del förändringar med vatten, avlopp och golv, i år koncentrerar vi oss på vardagsrummet. Redan i februari, vid vårt förra besök, har den gamla rumsindelningen börjat ta form igen. När betongplattan gjöts fick vi ta bort alla dörrar och karmar och har sedan dess haft en helt öppen planlösning som vi vant oss vid. Eftersom golvet var det första som byttes ut har vi egentligen aldrig bott i huset med rumsindelningen intakt. Nu, när dörrarna åter sitter där dom satt får huset en helt annan atmosfär och klimatet inomhus förändras. Det känns en skillnad att vara i hallen, köket eller vardagsrummet och dom olika rummen kan påverkas på olika sätt. En ny tid är på väg, huset återfår sin tidigare indelning och behöver inget mer än det för att vara alldeles tillräckligt; liksom liljorna på marken.

Catharina har tagit sig an slipning av fönsterkarmar och bågar och och drar ut alla spik som nu har förlorat den funktion dom fick när dom slogs in, som att hålla fast en list, fästa en tapet eller hålla spännpappen på plats. Taket i vardagsrummet står på tur att målas med limfärg och ska göras rent så snart slipdammet lagt sig och värmen stigit.
Jag har ägnat mig åt att sätta tillbaka dom tre dörrar och karmar som togs bort, något som jag aldrig gjort tidigare. Trösklarna var i dåligt skick och sågades bort när karmarna togs ner så nu kommer vi inte att ha några trösklar mellan rummen längre. Tidigare var det omöjligt eftersom alla rum hade olika golvhöjd.

Den rumsindelning som vi nu återgår till verkar ha kommit till vid den stora renoveringen av huset som utfördes 1906, då också övervåningen kom till. Skorstensstocken på övervåningen är daterad 1906 och vi har hittat tidningsklipp från "Arbetaren" och "Östgötabladet", f.ö. daterade 22 maj, min födelsedag ;-), limmade mot dom äldsta resterna av spännpapp som satt kvar i taket där karmen tidigare suttit. Dom tre dörrkarmarna är olika gamla och olika slitna, kanske har någon av dom suttit någon annanstans tidigare, två av karmarna var märkta med "Bergs", skrivet med blyerts av tillverkaren och antagligen beställda direkt till huset. En av karmarna är mycket gammal och sliten men vi tänker behålla den på den plats den hade när vi övertog huset.

Kök / Vardagsrum

Första steget blir att bestämma precis var dörren ska sitta. När dörrarna togs bort togs också några av stolparna, som karmarna satt fast i, bort eftersom dom var i för dåligt skick så nu har vi möjlighet att flytta dörrhålet någon decimeter åt höger eller vänster.

Hall / Kök

En ny ram för karmen måste byggas, jag valde att helt och hållet använda tvåtumfyra virke, mina rådgivare tyckte att det kunde räcka och det färdiga resultatet känns väldigt stabilt. En regel skruvades fast i taktet där den gamla karmen satt och därefter lodade jag (med ett snöre och en rundfil) för att bestämma var mötande golvregel skulle sitta. Eftersom golvet nu har golvvärme kan vi inte spika eller skruva fast något i det utan allt måste limmas, vi använder ett universallim som säljs i färgaffären.

Vardagsrum / Hall

  
 När ramen var klar, mätt och kontrollerad hur många gånger som helst med tumstock och vattenpass kom det magiska ögonblick då vi kunde vi lyfta in den gamla karmen på sin nya plats och känna skillnaden i rummet. Jag har följt rekommendationen om att lämna en till en och en halv centimeter på var sida om karmen för att ge utrymme till justering och sättningar, hoppas det räcker. Just nu ser det bra ut tycker i alla fall en amatör som jag. Nu vidtar det, enligt mig, svåraste momentet; att sätta fast karmen med kilar så att alla lodmått och diagonaler stämmer. Till fixering av karmen har jag använt vanlig justerbar karmskruv, fyra stycken på varje sida. Runt dörren har jag klätt med råspont och 6 mm. renoveringsgips

Eftersom vi arbetar med gamla karmar, som dessutom saknar trösklar, har vi antagligen fått några extra svårigheter på halsen, en av dörrarna är till exempel snett avsågad  nertill, kanske för att den inte gått att stänga ordentligt efter husets sättningar. Det måste finnas utrymme för kompromisser här och ibland har ögat och känslan fått bestämma över tumstocken. Huvudsaken är att dörrarna går att öppna och stänga och att dom "står still där man ställer dom" utan att dom öppnar sig av sig själva. Eftersom vi nu saknar trösklar får vi ett mellanrum mellan golv och dörrblad och tiden får visa om det kommer att bli ett märkbart golvdrag, kanske finns det lister man kan använda sig av om det blir ett problem. Tydligt är att det kommer att bli lättare att hålla olika klimat i vardagsrummet och köket/hallen, som har två olika värmesystem i golvet.

Karmen mellan kök och vardagsrum, den äldsta och skröpligaste, återstår att fästa på plats och allt återstår vad gäller dörrfoder, väggbeklädnad och annan förskönande slutfinish.
-Men visst har det blivit skillnad så här långt!

Sesam -Öppna Dig!