Vi som har utedass, måste någon gång bestämma oss för hur vi vill hantera latrinet när tunnan blir full. Vadstena kommun har hämtning av latrintunnor från fritidshus varannan vecka maj-september. Kostnaden per tunna är 250:- 2010. Beroende på antal tunnor kan det lätt bli 3000:- om året eller mer. Om vi räknar bort möjligheten att själv gräva ner sin latrin någonstans, eftersom det inte är lagligt, återstår att själv kompostera sin latrin. Känslan av att mera påtagligt bidra till det kretslopp som vi ingår i överväger och vi kan säkert hitta något hål att stoppa in 3000:- i årligen.
Vi ansökte hos Vadstena kommun om dispens för latrinkompostering enligt en särskild blankett som finns att ladda ner på nätet. Tillståndet beviljades och vi fick betala 600:- för handläggningen. Kommunen vill också inspektera "anläggningen" när den tagits i bruk.
Man kan välja mellan färdigbyggda komposter eller så kan man själv bygga en. Dom färdigbyggda finns att köpa för några tusen men vi bestämde att själva bygga en efter en ritning som vi hittade på hemsidan för Gästriklands återvinningscentraler: www.gastrikeatervinnare.se. Komposten ska bestå av två kärl om vardera 500 l. När det ena kärlet är fullt låter man det stå minst sex månader innan man kan använda komposten. Borgholms kommun ger följande riktlinjer:
"- Lagringstiden för latrin är olika beroende på vad mullen från latrinen ska
användas till. Det rekommenderas att latrin ska komposteras minst två år
från sista påfyllningstillfället till första gödslingen, om det ska spridas på
grönsaker som konsumeras råa och har kontakt med jorden som exempelvis
morötter. Vid spridning på övrigt som bärbuskar, potatis och majs rekommenderas
minst ett års lagring mellan sista påfyllningstillfället och första
spridningen. Vid gödsling av blomsterodling, eller annat som inte ska konsumeras,
kan lagringstiden för latrin vara kortare.
Vi valde att göra en liten modifiering av ritningen från Gästrikland och lägga till ett litet skåp för att förvara plastdunkarna som vi använder för urinseparering.
Här följer en liten bildsvit över bygget av vår kompost:
Efter att ha jämnat till marken någorlunda lade vi en stadig grund av singel, med cementplattor som stöd för benen och lite tjärpapp emellan för att hindra benen att suga upp fukt.
Brädor ska sågas till och behandlas med "Roslagsmahogny", en blandning av lika delar dalbränd tjära, rå linolja och terpentin. Till hela bygget använde vi strax över 1 l. av varje.
Ett bonus är att det luktar otroligt gott i trädgården!
Av miljöskäl använde vi bara obehandlat virke
Själva ramen ska skruvas ihop och ställas på plats för vidare montering bräda för bräda, den blir ganska tung så det är ingen bra idé att montera ihop för mycket innan man flyttar den.
Komposten måste vara tät i botten och kläs med kraftig presenning 20 cm. upp på varje lådas kant. Ett lite pilligt jobb.
Frontluckor och lock monteras. Den vänstra bilden visar en tidig lösning av lock där jag tänkt lägga på ett plasttak men som jag övergav för en något stabilare variant av plankor.
Resultatet blev så här. Ovansidan är nu täckt av vanlig takpapp. Komposten är i bruk och är kompletterad med prima daggmask från trädgården.
Den färdiga komposten har kostat någonstans mellan 1000 - 1500:- och byggtiden klarar man på en ungefär en vecka. Det har varit betydligt roligare och mera lärorikt att bygga sin egen kompost än att köpa en som är färdigbyggd.
Komposten kan också användas för köksavfall som grönsaker, skal, kaffefilter med mera men lägg inte dit kött eller fiskavfall för då lockas råttor och andra skadedjur dit. Vi har använt vår kompost i snart tre månade och den är fullständigt luktfri, sånär som på en svag doft av tjära som ännu hänger kvar.
Bilden har inte så mycket med kompostering att göra
men får hjälpa till att illustrera sommaren i Borghamn 2010.
