Förberedelser

Vi har ägnat oss åt förberedelser inför att gräva ut golvet den här gången och att skaffa oss en överblick över dom mest akuta åtgärderna just nu.
Innertaket i vardagsrummet är nu skrapat och rensat från spik, vi passade på att göra det medan vi fortfarande har ett golv att stå på. Allt gammalt damm och färgflagor skräpar ner väldigt mycket men det gör inte så mycket eftersom golvet ska ut.


I längden är det en omänsklig arbetsställning att skrapa ett tak så i en paus passade vi på att såga ner dom fyra körsbärsträd som etablerat sig intill väggen på baksidan. Huset framträder på ett helt annat sätt nu och grunden mår bättre av att befrias från rötter och annan växtlighet som binder fukt.

Efter ett besök på stenindustrin i Borghamn står det klart att ett stengolv kommer att bli ett dyrt alternativ men vi kommer antagligen att lägga ett pussel av kalkstensskiffer på golvet i hallen. Vad golvet i övriga rum får för för beläggning får visa sig framöver.

Hängrännor och stuprör är nu inköpta och ska sättas upp före höstregnen är det tänkt.

Husets historia gör sig påmind hela tiden genom det arbete vi gör nu. Lager efter lager av tapeter, masonit, spånskivor, treetex, papp, färg, björnmossa, med flera material tar oss tillbaka i tiden och ger oss inblickar i den tidens ideal vad gäller mönster och materialval. Några bruksföremål dyker också upp då och då fast mest i fragment men den här klämman eller vad det är ser hel ut.

Människorna som bott i huset har också kommit närmare, I Vadstenas bibliotek träffade vi en kvinna vars mor faktiskt är född i vår stuga! Kanske kan vi genom henne få se något foto från människors dagliga liv i huset. Historien kring huset kommer att få ett större kapitel längre fram känner jag på mig.

Vi har tagit upp ett par inspektionshål i övervåningens innertak och i innerväggen mot "kattvinden", där humlorna bor. Det ser torrt ut och luktar mest gammalt damm. Så småningom ska huset få en besiktning av någon skadedjursfirma men väntetiden är mycket lång så här års. Spår efter trämask finns överallt men dom enda aktiva angrepp som vi kan se finns i dom få kvarlämnade möblerna i huset. Anticimex har sagt att vi ska ta spåren på allvar och göra oss av med dom möbler som är angripna. Helst ska dom eldas upp. Dom förändringar vi nu gör i huset kommer förhoppningsvis att leda till att trämasken inte länge trivs och att problemen kommer att minska eller försvinna.

Fortfarande försöker vi blanda upp arbetet i huset med cykelutflykter och promenader och ibland någon längre utflykt med bilen för att inte vistelsen här ska bli helt förknippad med arbete. Det är en vacker och trakt och dom människor vi möter är vänliga och hjälpsamma.