Dom första spadtagen

Den 17 april 2009 fick vi tillträde till vårt torp i Borghamn
vid Vättern i Östergötland.



Torpet ligger mellan sjöarna Tåkern och Vätten i typisk lantbruksbygd på den Östgötska slätten, mitt emellan Ödeshög i söder och Vadstena i norr. Från tomten har vi utsikt mot Vättern och Omberg i sydväst och över slättlandets åkrar, gårdar och vindsnurror i öster och norr. Huset ligger vid en stump av den gamla Borghamnsvägen, med två grannhus och huvudgården Sörby i närheten. Huset skyddas från vinden av en lummig trädgård med höga träd.

Natten före övertagandet övernattade vi i Borghamns vandrarhem, en dryg kilometer från torpet. Vandrarhemmet ligger vackert vid stranden av Vättern och byggdes ungefär samtidigt som vårt torp, ca 1820 och användes då som kaserner för dom krigsfångar som medverkade till att gräva Göta Kanal, ett bygge som hämtade sin sten härifrån. Vårt torp användes troligen som soldat eller befälsbostad. En övernattning i vandrarhemmet kan vara ett alternativ även för dig som vill besöka oss innan vi fått möjlighet att ha övernattande gäster.

Vårt hus är en så kallad enkelstuga, en byggnadsform som var mycket vanlig som torparbostad under 17 och 1800-talen. Byggmaterialet är sten, naturligtvis hämtad från stenbrottet i Borghamn.
Från en liten veranda kommer man in i huset till en hall. Rakt fram ligger köket, till höger finns stugan, eller vardagsrummet. Till vänster i hallen går en brant trappa upp till övervåningen, som byggdes till någon gång under sent 1800-tal. Våningen har sovrum och kammare. Boytan är ca. 60 kvadratmeter och tomten är på 1200 kvadratmeter. Övervåningen är i ett betydligt bättre skick än bottenvåningen.
På tomten finns också två jordkällare, en som kan vara från husets tillblivelse, också i sten, och ytterligare en som är byggd 1946 och nu fungerar som bostad åt en otrolig mängd spindlar. En Väldig kastanj växer alldeles intill huset. Tidigare har den varit hamlad, d.v.s. nerklippt, men sedan många år har det inte gjorts vilket betyder att den blivit stor och utgör nu ett hot mot tak och hus. Den är imponerande men vi tror att vi ska hamla den återigen till hösten. Ett litet utedass med förråd och en gårdspump kompletterar bilden av tomten.
Huset har el men saknar vatten och avlopp.

Husesynen bekräftade det vi redan visste eller hade på känn; att golvbrädor och bjälklag är svårt fuktskadade på nedervåningen, att fasadputsen i stort sett behöver bytas helt och att huset som helhet behöver en hel del omvårdnad.
Golven i bottenvåningen byttes ut senast under trettiotalet enligt uppgift från den tidigare ägaren och har senare fått både korkmattor och plastmattor som effektivt har hindrat golvet från att andas och hållit fukten på plats i trävirket. Ett paradis för svampar och all möjlig ohyra. Lukten från golven när vi tog bort mattorna kändes väldigt ohälsosam, om man inte råkar vara född till gråsugga.
Här är några bilder på hur huset såg ut när vi kom.



Kastanjen är som sagt vacker men för stor och därför tog vi kontakt med en mångkunnig trädgårdsmästare i trakten som också utför större trädbeskärningar. Förutom att han hjälper oss med trädet när tiden är mogen delade han också med sig av sitt stora nätverk av hantverkare, något som vi verkligen kan ha användning av eftersom vi inte känner någon i trakten. Det är lätt att få kontakt med människorna som bor och arbetar här och platsen känns välkomnande och mänsklig.

Vid detta vårt första besök rev vi ut plastmattorna i vardagsrummet. Trägolvet undertill var alldeles blött av kondens eftersom fukten inte hade någonstans att ta vägen och det känns inte så underligt att golvplankor och bjälklag har ruttnat sönder. Utanför finns det också ett par rabatter, som går upp på väggen en bit och bidrar till att tillföra fukt utifrån. Eftersom golvbrädorna är så ruttna trampar man igenom golvet här och var och avslöjar att grunden är en så kallad "mullbänk", dvs. att mellanrummet mellan marken och golvet är utfylld med ett halvmeters lager av sågspån och liknande material.

Vi började också att ta bort 200 år av tapeter från väggarna för att frilägga stenväggen som vi väntade oss därunder. Tapeterna var dels limmade, dels uppspikade ju längre in mot väggen vi kom men i stället för en stenvägg fann vi en trävägg innerst, med breda, liggande panelbrädor som var målade och marmorerade i en blå nyans. En spännande upptäkt, mycket vacker men ganska dominerande i ett så litet rum. Takpappen följde tapeterna ner och därunder fanns ett vitt limfärgsmålat trätak med breda, fina plankor som vi kanske kan behålla som det är men det behövs lite ny limfärg när väl alla spikarna som takpappen fästs med kommer bort.



Det är ganska kallt och rått inomhus så vi är glada för oljeelementen vi lånat av en granne. El elementen som sitter på väggarna känns alldeles för gamla och termostaten fungerar inte så dom måste bytas ut mot oljeradiatorer efter sommaren. Förhoppningsvis får vi i gång någon av eldstäderna också som kan hjälpa till med att driva ut fukten ur huset när vi har haft besök av en sotare som kan bedöma sån't.
I hallen står det kvar ett stort kylskåp med ett frysfack, som fungerar bra, så det behåller vi tills vi hittar något som är mindre och så flyttar vi det nog till köket i stället. En bänkspis med två plattor och en ugn fungerar också, så den behåller vi också så länge.

Dasset fick en ny takbit i stället för den som saknades och nu kan man sitta i där utan paraply om det skulle regna någon gång.
Brunnen visar sig fungera bra men den måste spädas med vatten hela tiden för att "ta" ordentligt, antagligen behöver en packning bytas ut.

Det känns att vi gjort ett ordentligt arbetspass dom tre dagar vi varit här. Det finns mycket kvar att kolla men det känns bra att ha kommit i gång med sanering och uppfräschning efter att huset stått tomt dom senaste sex månaderna.